Åhhh, så skönt...jag börjar redan må bättre efter veterinärbesöket...men jag är vansinnigt trött efter denna pärs! Veterinär Niclas såg direkt hur det var fatt med mig, så han hälsade mig välkommen med ett: "Men, lille SKRUTT hur är det med dig?"....och jag orkade inte känna något obehag över att vi var på veterinärmottagningen utan förstod direkt att han skulle kunna hjälpa mig. 

De tog tempen på mig, jag hade ingen feber. Niclas klämde och kände som vanligt och gjorde en rejäl obehaglig undersökning...sen sa han med bestämd röst. "Det här kommer vi att fixa, jag vet exakt vad det är". Så otroligt skönt att höra, speciellt för mig - men också för matte. Sen fick jag två sprutor, en kortison och en B-vitaminspruta, ett recept på medicin som jag ska äta i tre dagar och specialkost för magen. Redan när vi åkte från veterinären kände jag mig bättre - sprutorna jag fick gjorde susen direkt! När jag kom hem gav matte mig fem dl av den nya specialkosten...den var jättegod - jag tyckte att det smakade som godis. Sen gav hon mig medicinen...det var mindre roligt...för jag fick inte tabletten inbakad i leverpastej, utan är tvungen att svälja dem som de är. Jag försökte spotta ut den....men matte gav sig inte. Så okey...för en god sak...jag svalde den. Som tur är ska jag ju bara äta medicin i tre dagar, så jag kan nog stå ut med det, eftersom jag förstår att det är nödvändigt. 

Så nu ikväll mår jag ganska hyfsat igen, jag har fått ännu ett mål mat av den goda godismaten...och vi har varit ute på en skogspromenad på en timme, det var svalt och skönt ute. Jag har fått min energi tillbaks och jag har fått behålla all mat nu...helt underbart! Så imorgon leker nog livet igen - då kommer allt att vara som vanligt igen! Det enda som är lite si och så...är att jag inte ska träffa andra hundar på några dagar, sa Veterinär Niclas, för det kan vara smittosamt det jag har...och det är bättre att ta det säkra före det osäkra. Så matte och jag tog en omväg när vi mötte kompisarna Aston, Bengtsson och Sune ikväll. 

Och både matte och jag har lärt oss läxan nu....jag ska inte dricka av allt vatten jag ser i pölar, diken och framförallt inte i dammar. Och matte ska alltid ha med sig vatten till mig...när vi är ute på en längre tur. För en sån här magbakterie vill jag inte få en gång till!

Vov vov

Leo

Fy bubblan....matte har beställt tid hos veterinären, så vi ska dit idag på eftermiddagen! Det har blivit några besök där i år...tre stycken bestämt...och jag tycker inte att det är kul. I våras när jag var där sövde de mig..för de tog bort inåtväxande ögonfransar som låg och skavde i mitt öga. Det var inte alls kul! Jag mådde inte alls bra efter, tog hela dagen att komma igen....var vinglig, mådde illa och var lite yr. 

Men, idag ska de nog inte söva mig iallafall...jag mår inte bra i min mage än....har varit en orolig natt. Så jag är trött idag...och det känns inte bra. Imorse på morgonpromenaden hade jag fortfarande diarée och jag kräktes också en gång...så nu har jag inte fått något att äta alls idag, matte har bara försökt få mig att dricka...

Jag hoppas att veterinär Niclas kan hjälpa mig och ge mig något så att jag blir okey igen....för det här är inte roligt alls. Matte blir ganska orolig också när jag inte är helt hundra....för det är jag ju alltid. 

Veterinär Niclas är snäll...men jag gillar ändå inte att åka dit...det luktar så konstigt där, de brukar lyssna, klämma och känna på mig...ibland får jag en spruta också. Så jag brukar hoppa upp i mattes knä...fastän jag är så stor som jag är....för innerst inne är jag en liten, liten hund....som inte tycker om läskiga saker såsom veterinärbesök. Men, nu har matte sagt att vi måste åka till Niclas...så då är det ju bara att göra det...och jag tror att han kommer att hjälpa mig att må bättre!

Vov vov

Leo

Jag har drabbats av en sommarbacill........inte roligt alls! Magen är inte bra - jag har både kräkts och haft diarré. Jag är lite känslig ibland på sommaren, när det är varmt....men matte tror att det är för att jag drack vatten ur en damm i Botaniska Trädgården i söndags....egentligen är det hennes fel, för hon skulle ha sagt nej.

Så jag har inte så där jättebra aptit, men det är lite kul för jag får lite specialkost nu och det är ju alltid spännande att få lite variation i maten. Igår åt jag kokt fisk med ris och därefter försökte matte få mig att lapa lite yoghurt...men det är inte gott! Idag har jag fått kokt kyckling och ris...och två matskedar yoghurt efter det igen....yoghurten var inte god idag heller! Bläää!! När jag var liten valp älskade jag yoghurt...men då visste jag inte bättre....det var när vår katt Findus levde och han lapade yoghurt ibland och jag gjorde ju allt precis som han gjorde...visste inte bättre på den tiden...att han var katt och jag är hund! Det var Findus som lärde mig att äta gräs också....han hade kattgräs inomhus och åt av det...då gjorde jag likadant. Fast gräs har jag inte slutat äta....det tycker jag är ganska gott...det jobbiga är att jag kräks sen efter! Det är jobbigt!

Jag hoppas att min bacill går över snart...för nu har det blivit bättre väder tycker jag. Nu ikväll när vi var i skogen var det jätteskönt...det regnade och var svalt. Passar mig bättre! Matte vet inte riktigt vilket väder hon tycker är bäst...när det kommer till hundpromenader...för nu var jag ganska blöt och skitig när vi kom in. Men, det svala vädret passar iallafall mig bättre...för jag blir lite slö när det har varit så här varmt som det har varit de sista dagarna - jag har ju ganska tjock päls. 

Nu ska jag sova för natten...för det har varit en ganska aktiv dag, matte tog med mil på biltur - vi åkte till ett par vänner till henne. De försökte aktivera mig så gott de kunde....kastade boll....för jag hade lite trist eftersom de mest satt och pratade och pratade..... Jag blir lite trött av att vara i nya miljöer och behöva ha koll på allting...det tar lite energi.. så nu är mina ögonlock lite tunga. 

Och så håller jag tassarna för att jag är pigg och alert imorgon igen!

Vov vov

Leo

Äntligen har vi hundväder igen......efter en värmebölja som har varit allt annat än hundvänlig. Idag kändes det rätt okey att gå morgonpromenaden i skogen....lite småblött i marken och ganska svalt i luften. Marken var full av sniglar igen, jag har inga problem att parera emellan dem - det är värre för matte....under hennes fötter brukar det höras kraschande ljud lite då och då....tätt följt av ett "neeeeeej..."... Jag undrar var alla sniglar håller hus när det är varmt och soligt....de måste gömma sig någonstans.......

Det är skönt när det är svalare i luften, det är lättare att springa då...och det älskar jag. Igår kväll tog matte, husse och jag en cykeltur...det är inte lika roligt som att springa i skogen, eftersom det inte händer så mycket...mer än att springa rakt fram. Jo, jag mötte Aston, min "hatkärlek", det höll jag på att glömma. Vi brukar göra utfall mot varandra...bara för att vi tycker det är kul....igår blev matte ganska arg på mig eftersom jag var kopplad till hennes cykel, men jag kunde inte låta bli....fast jag visste att hon skulle bli arg. Egentligen är det våra mattar vi testar....för när vi är lösa Aston och jag så bryr vi oss inte så värst mycket om varandra...men eftersom vi är okasterade hanhundar så det hör ju till att vi måste sätta oss i respekt, eller hur?

Idag på morgonen träffade jag Dina, så vi sprang runt och jagade varandra....Dina hade inte varit på cykeltur igår, så hon hade mycket spring i benen...jag hängde inte riktigt med, ska jag erkänna. Dina är rolig, hon springer liksom med bakdelen...före....jag har lite problem med att tyda hennes signaler...men eftersom hon också älskar att springa är det roligt att leka med henne. 

Det är roligt att bo i ett så hundtätt område som jag gör, så jag saknar inte kompisar direkt. Det är alltid någon jag möter på mina promenader...så att jag kan leka lite. Det är så behagligt skönt i kroppen efteråt...så jag somnar direkt när jag kommer hem....och drömmer att jag är ute och springer igen. Jag brukar gläfsa i sömnen och tassarna fladdrar....spring, spring, spring.....

Vov, vov...

Leo

Ludde kom hem...för jag saknar redan dig! Det här med sommar är inte så kul....för våra mattar/hussar hittar på så många aktiviteter som inte ingår i våra dagliga rutiner.... Som det är med att resa bort hela tiden....nu har Ludde åkt på en liten minisemeser för ett par, tre dagar igen! Vi som precis har kommit hem och kommit tillbaks till våra vanliga rutiner igen, det var så skönt! 

Jag blir faktiskt ganska trött på att inte ha riktig koll på om Ludde ska med på morgonpromenaden imorgon eller inte....och jag är helt övertygad om att även Ludde tycker detta är vimsigt! Dessutom tycker han faktiskt inte om att åka bil...till skillnad från mig...jag älskar att åka bil, skuttar alltid först in av alla i bilen...livrädd som jag är att bli lämnad ensam! 

Nej, vi hundar - Ludde och jag - vill ha våra dagliga rutiner....morgonpromenad tillsammans kl. 8.00 genom skogen, över stock och sten, hopp upp på våra två stenar och ge skall...få belönning. Äta frukost. Sova. En längre lunchpromenad kl. 13.00, minst en timme...därefter en kort rastning vid 16.00 ca...för att få en längre kvällspromenad eller cyckeltur vid 19.00

Det här med sommar ställer verkligen alla rutiner ur spel....men snart är hösten här och då vet man att allt är i sin ordning igen....och mattarna kan sitta och tindra över sina ljus.

Leo

En tradition som jag har haft sen tre år tillbaks är att träffa min syster Lisa minst en gång varje sommar. I år träffades vi på ett grönområde i Östhammar och förra året var jag vid Lisas sommarställe på Gräsö en hel dag. Vi tycker det är helt fantastiskt att ses och gissa om det blir glädjeskutt och många skall - vallhundar som vi är! 

Att vi fann på varandra är en helt fantastisk historia...det var en sommardag för tre år sen när matte, hussse, lillhusse och jag på utflykt i Öregrund. En Volvokombi stannade vid oss och en kvinna hoppade ur bilen och frågade matte var de hade köpt mig....matte blev lite förvånad över den plötsliga frågan och berättade var och av vem jag var köpt...och Marie - Lisas matte - sa att hon har en likadan hund i bilen...bara annan färg. Och vips så fick Lisa och jag hälsa på varandra....våra glädjeskall som aldrig slutade hördes över hela Öregrund....vi slutade aldrig. Vi var drygt ett år och hade inte sett varandra sen midsommaren året innan, då jag hämtades av min familj. Vi blev otroligt glada!!!    

Sen dess har vi träffats varje sommar för att busa och leka för en dag. Våra familjer brukar ha picknick eller annat roligt under tiden. 

Förra våren var vi även med på en hundutställning tillsammans - men det blev inte så lyckat eftersom vi är de vallhundar vi är så ville vi ju hålla ihop hela tiden.....med det resultatet att vi ville valla in varandra i ringen...vi skällde ganska mycket. Våra mattar tyckte inte att det var så bra! Men, domaren tyckte att vi var vackra hundar och det blev medalj och rosett iallafall. Och naturligtvis en massa godis! 

Det är så roligt att träffa Lisa för vi uppför och leker på exakt samma sätt. Vi älskar att springa, fort, fort.... Men en sak skiljer oss....Lisa tycker om att bada, hon är en riktig vattenhund, medan jag är en badkruka. Men, det beror säkert på att hon är uppväxt vid vatten och har det som en naturlig del av sin tillvaro. Jag är inte så van vid vatten....så när vi var på Gräsö förra året tyckte jag att hon var lite knasig när hon sprang ut i vattnet...bara så där. Men när matte kastade en pinne till mig hoppade även jag i...fastän bara så långt ut att jag bottnar....att simma är att ta i, tycker jag. Fast jag kan naturligtvis simma....men jag tycker bäst om att känna mark under mina tassar.

Få se om jag kommer att träffa Lisa något mer under året....det beror på våra mattar....annars är det ett helt år till nästa träff....men det är ok, då har jag något att se fram emot. Jag älskar Lisa - min alla bästa SysterYster!

Leo

I tio dagar har matte gett mig leverpastejbollar varje morgon och kväll....jättegott! Det har ju blivit en vana av den bättre sorten...jag älskar leverpastej! Eftersom jag inte får det så ofta annars är det ju en lyx. 

Anledningen till att jag har fått det är ju för att matte lägger in piller i bollen....hon tror inte att jag vet om det...men det vet jag, för den första bollen som hon gav mig spottade jag ut pillret i mungipan. Då blev inte matte glad alls...men det gjorde jag bara för att jag skulle få en boll till. Och eftersom hon var så bestämd beslöt jag mig för att...ok...jag sväljer väl hela bollen då, med piller och allt. Så det har jag gjort nu i tio dagar, men nu är jag rädd att det är slut med denna goda rutin. 

Matte ringde veterinären efter att hon upptäckt att jag helt plötsligt droppade lite blodblandad urin. De sa att vi skulle ha ett urinprov med oss...det var inte lätt för matte att ordna det. Hon sprang runt med mig ute på åkern och försökte hinna med att sätta en liten bytta under mitt kisseri....men till slut fick vi lite droppar i byttan så att vi var nöjda. Att åka till veterinären är inte så där jättekul tycker jag och vi fick åka till en veterinär som jag aldrig varit hos tidigare....det är ju semestertider. Jag tycker det är lite läskigt med nya ställen, där jag aldrig varit förut. Det är så mycket nya lukter och så....och i väntrummet stod det en jättestor engelsk bulldog och blängde på mig, då blev både jag och matte lite skakiga. Så vi valde att vänta utanför tills de hade betalt färdigt, vi tyckte att det var dumt att utmana ödet. Han var säkert snäll....men han såg inte så ut, hade liksom utseendet emot sig. 

Veterinären var jättesnäll, men jag blir iallafall lite orolig när jag ska bli undersökt...så jag hoppade upp i fåtöljen bakom matte...så sa han att jag var lite tramsig. Matte brukar kalla mig för "Tramse" ibland. Undersökningen gick fort och även analysen av mitt urinprov...som visade att jag hade urinvägsinfektion och även kristaller i urinen. Så nu har jag ätit penicillin och får även äta ett specialfoder i sex månader. 

Det är första gången i mitt fyraåriga liv som varit sjuk...fast jag har inte varit så fasligt sjuk egentligen, bara lite trött av medicinen, för jag har aldrig medicinerat förut. 

Undrar just vad jag får till frukost idag, eftersom leverpastejen är slut nu.....det blir väl den vanliga maten bara kan jag förstå...........

/Leo

Leo heter jag i första namn och kallas så dagligdags, jag har också ett andra namn som inte nämns så ofta, det är Elliot. Sen har jag naturligtvis en massa smeknamn, som främst min "storebrorsa" - alltså min lillhusse säger till mig av kärlek...såsom "Grisen", "NoNo" och "BoBo".

Matte säger att jag är en Rondellhund med anledning av att jag är en blandras med så många som sex raser i mig. En gammal benämning på blandrashundar är ju "Korsning" men eftersom den inte har så många in-utgångar som sex...fick det bli "Rondell"...för där kan antalet vara fler. Jag är en typisk vallhund eftersom de flesta raser som jag har i mig tillhör den typen av kategori. De raser jag består av är; collie, bordercollie, teuveren-belgisk vallhund, schäfer, golden retriver och engelsk springer spaniel. 

Jag är född den 15 april 2009 och matte valde ut mig bland en kull på nio valpar. Eftersom min matte var vän med min mamma Sheilas matte fick hon välja först innan vi lades ut till försäljning. Så hon fick en förhandsvisning när vi var fem veckor gamla. Matte behövde inte lång tid på sig att välja, det gick på ett ögonblick....de övriga som var med tyckte att det gick lite väl fort, så de försökte påverka att hon skulle titta närmare på andra valpar också. Men för matte var det klart....hon har beskrivit det så att jag var som Tjuren Ferdinand, gick lite runt för mig själv och luktade i rabatterna, medan mina syskon hoppade runt, brottades och visade upp alla sina kaxiga bästa sidor. 

Matte sa med bestämd röst...."Honom ska jag ha" och lyfte upp mig, när våra blickar möttes var det färdigt. Vi tillhörde varandra och jag kände mig trygg - ögonblicket finns förevigat i fotot ovan. 

Kärlek från första ögonkastet! I min blogg kommer jag att skriva om min vardag, väsentliga saker som hänt i mitt hundliv hittills och om hur mina dagar ser ut - i ett hundperspektiv....absolut inte i mattes perspektiv. Hon hjälper mig endast med tangenterna för jag har lite svårt med tekniken. Det är ju en människogrej!

Voov Leo!