Jag har det inte lätt.....som är bästa vän med en envis TERRIER! Ludde är mer än återställd efter sina strapatser under förra veckan.....så nu är det ingen ro alls för mig. Han driver mig nästan till vansinne med sina terrierfasoner. Jag försöker att vara cool och låter honom hållas...han far runt som en liten vildbattning kring mig och försöker göra allt för att få mig att endera springa....så han kan jaga mig....eller att få mig på fall....så att han kan brottas med mig. Så det är bara för mig att välja vad....för Ludde är en hund som aldrig ger sig. Han är den envisaste terrier jag känner!

Så när vi har sprungit så att vi nästan tappat andan...är det bara att ge med sig och lägga sig ner och låta honom få brottas och brottas. Matte brukar säga att Ludde äter sin frukost när han far runt mig.

Han morrar och gläfser och ruskar om mig....han nafsar mig i min tjocka päls och försöker få mig att ge mig! Och vet ni.....jag tycker det är så mysigt....jag njuter i fulla drag....och brukar ge ifrån mig mina njutningsljud...mmmmmmmm..mmmmmmmmmm. Jag lägger mig på rygg med alla fyra tassarna i luften och bara njuter....tills jag får nog! När jag tycker att det räcker...då sätter jag upp mitt värsta varggrin till Ludde så att han ska bli rädd. Han blir inte rädd egentligen - men han förstår - att nu räcker det...för några minuter iallafall tills han får mig på fall igen...nästa gång. 

Ja, så här håller vi på under vår morgonpromenad, varje dag, varje vecka och vi ledsnar aldrig! Vi trivs och vi njuter av varje stund....fast på olika sätt. Jag har saknat Luddes energi och entusiasm över mig...för han har varit riktigt dålig, men som sagt nu är han återställd och mer därtill.

Kära tvåbenta och fyrbenta - det här är riktig kärlek när den är som bäst....och våra mattar säger att vi hör ihop...precis som alla de namn de kallar oss för...Bill o Bull eller Piff o Puff eller Humle o Dumble...eller de bästa av dem alla som vi faktiskt hette valpar, Mike o Spike. Tänk att vi redan innan vi träffats och visste att vi hörde samman hade namn som rimmade....för oss var det helt självklart och våra mattar fick sig ett gott skratt när de kom på det! Våra mattar hade på varsitt håll döpt om oss...för Luddes matte tyckte inte att han var en Mike och min matte tyckte inte att jag var en Spike.....

Vi är nämligen Ludde och Leo och vi hör ihop!

Vov Vov

Leo

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jodå, matte menar tydligen allvar med att nu är det dags att få bort det lilla hullet som jag lagt på mig under vintermånaderna. För idag fick Ludde och jag gå en tråkpromenad med matte och lillhusse. Den där tråkiga som bara går rakt, rakt fram...

  Jo, jo.....julen kan också sätta sina spår hos en fyrbenting! Och det har det gjort på mig....säger matte. Hon säger att jag har blivit "trind". Vad nu det betyder.....   Egentligen är det så, att jag helt enkelt har lagt på mig lite i vikt....

  Eftersom det ändå är vinter tycker jag att det kan komma lite snö, för allt blir så mycket roligare när man kan leka och springa i det mjuka vita. Jag har haft så mycket roligt med mina kompisar i snön...och det bästa av allt är ju att det gör m...

  Matte är ingen vintermänniska, men just nu är hennes högsta önskan att det kommer lite kyla och med den lite snö....för hon har ledsnat på att jag droppar av lervatten efter att vi varit ute på våra promenader. Och sanningen att säga....så har j...

   Igårdagens tidning fastnade mattes blick på en text om polishunden Brolle. Anledningen var egentligen att en av hennes stora idoler är sångaren Brolle..så hon tyckte det var lite roligt att hunden hade samma namn.    En historia som kan väck...