Imorse vet jag inte hur matte tänkte för dagen började med att vi sov mycket längre än vad vi brukar, sen var det ingen Ludde som mötte oss uppe i backen, utan vi gick och hämtade honom. Han var alldeles ensam hemma - stackarn! Men, matte sa att han inte hade varit själv mer än ett par minuter...det stämde nog, för han var inte ett dugg upprörd och skällde inte ens! Det första jag gör när jag kommer hem till Ludde är att kolla hans matskål....och som tur var hann jag få i mig lite av hans krispiga foder medan matte satte på Ludde sele och koppel. 

Sen gick vi till skogen men inte alls den vanliga skogsrundan...utan vi vände av ut mot åkern efter en stund. Det var väldigt dimmigt ute, så det var lite spännande för oss....det blir lätt det när man inte har fri sikt, vi tyckte att vi såg något som rörde på sig hela tiden därborta i dimman. 

Men, det var ingenting....endast fåren som gick på andra sidan järnvägen och dem är vi så vana med att se, så de bryr vi oss inte så värst mycket om. 

Så vi fortsatte stigen fram.....det var en väldigt skön morgon och lite roligt också att vi gick en annan väg än vad vi brukar....det är ju faktiskt roligt med lite omväxling ibland. 

Sen hörde vi absolut någonting...och vi såg också något som kom emot oss. Det var våra kompisar Dina och Bobo med sina mattar, som också var ute på en morgonpromenad. Dina är en väldigt energisk liten tjej, hon vill alltid springa och busa - men nu var hon ganska trött. Bobo och hon hade nog sprungit en hel del redan. Bobo och jag har ju en lite mer komplicerad relation....från min sida. Jag är inte riktigt avkopplad med honom ännu, kan inte riktigt förstå att han är kastrerad nu....men jag börjar så smått vänja mig. Våra mattar låter oss hållas, de säger att det är bäst att vi sköter om det här själva. Vi är ju inte dumma mot varandra direkt, men jag är så osäker....känner mig nästan lite rädd, faktiskt. För Bobo är så mycket större än mig och jag vet att han försvarar sig om det är så att jag börjar bråka med honom. Så jag brukar skälla istället....och ganska mycket faktiskt....för jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig. Men, det är roligt och spännande också! 

Matte hade fullt upp med att försöka få mig tyst att hon inte tänkte på att ta några fina bilder av oss alla fyra till min blogg....ja, se mattar....de kan ju bara göra en sak åt gången! 

När vi hade varit på promenaden fick Ludde följa med hem till oss....vi förstod inte riktigt varför det endast var en tvåbent med på dagens morgonpromenad. När vi kom hem gjorde matte två stora portioner mat åt oss och vi var så hungriga efter en timmes promenad och lek. Sen fick vi det bästa av allt...vi delade på en Dentastick. Det är mums...vi älskar det. Sen kom Luddes "mormor" och matte bjöd henne på morgonkaffe...de hade så trevligt. Ludde och jag var så trötta att vi sov under köksbordet hela tiden. Sen fick iallafall Ludde lov att vakna för han och "mormor" skulle gå hem.

Mitt på dagen gick vi en promenad tillsammans med Ludde och "mormor" igen...och då var det så konstigt för då tyckte de tvåbenta att vi skulle gå skogsrundan som vi brukar gå på morgonen. Vi stod länge och tittade på dem innan vi följde efter in i skogen....för hur tänkte de nu? Det blev alldeles omvänt för oss....jag förstår inte varför det blir såna dagar ibland och vad det är för syfte med det....kanske de tvåbenta tycker att det blir lite mer spännande att vända på alltihop....de kanske behöver variation i sin tillvaro...inte vet jag. För mig passar det ganska bra att följa de vanliga rutinerna....har inga större problem med det. 

Så det blev "hopp upp på stenen" mitt på dagen istället....men det gick det också...."och vad säger hunden i skogen".....med godisbelöning efter att vi voffat några gånger.....ja, ja, man gör ju allt för att de tvåbenta ska få en rolig upplevelse.....

Vov vov

Leo

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jodå, matte menar tydligen allvar med att nu är det dags att få bort det lilla hullet som jag lagt på mig under vintermånaderna. För idag fick Ludde och jag gå en tråkpromenad med matte och lillhusse. Den där tråkiga som bara går rakt, rakt fram...

  Jo, jo.....julen kan också sätta sina spår hos en fyrbenting! Och det har det gjort på mig....säger matte. Hon säger att jag har blivit "trind". Vad nu det betyder.....   Egentligen är det så, att jag helt enkelt har lagt på mig lite i vikt....

  Eftersom det ändå är vinter tycker jag att det kan komma lite snö, för allt blir så mycket roligare när man kan leka och springa i det mjuka vita. Jag har haft så mycket roligt med mina kompisar i snön...och det bästa av allt är ju att det gör m...

  Matte är ingen vintermänniska, men just nu är hennes högsta önskan att det kommer lite kyla och med den lite snö....för hon har ledsnat på att jag droppar av lervatten efter att vi varit ute på våra promenader. Och sanningen att säga....så har j...

   Igårdagens tidning fastnade mattes blick på en text om polishunden Brolle. Anledningen var egentligen att en av hennes stora idoler är sångaren Brolle..så hon tyckte det var lite roligt att hunden hade samma namn.    En historia som kan väck...