Det sociala samspelet mellan oss fyrbenta är inte lätt....ja...inte lätt mellan de tvåbenta heller. Jag ligger här och grubblar över detta. Idag på morgonpromenaden mötte vi BoBo....och om sanningen ska fram vet jag inte riktigt hur jag ska hantera vår relation. Och jag är fullt medveten om att det är jag som bestämmer hur den ska vara, jag som lägger ribban. 

Jag har tidigare skrivit om vår relation här i min blogg....den är lite komplicerad. Och den blev det för att BoBo hann nästan bli fullvuxen innan han kastrerades. Så det hann bli en liten uppgörelse mellan oss och den har satt sina spår hos oss båda. Sen dess har det varit så att vi har bråkat en gång till och däremellan har vi träffats utan att det blir någon konfrontation. Men....vi är spända...eller rättare sagt jag är spänd...ja, egentligen om sanningen ska fram....så är jag lite rädd. BoBo är ju mycket, mycket större och kraftigare än mig. Han är som en stor brummebjörn. Jag ska försöka fånga honom på bild någon dag, så att ni ska få se honom...men jag har så fullt upp med att hålla mina känslor i styr...att jag inte har riktig närvaro att ta ett foto. 

Idag iallafall så möttes vi i skogen igen...Ludde och jag var på vår dagliga "över stock & sten" promenad. Helt plötsligt står BoBo där...och jag måste medge att han är grann! Han har samma färger som jag...bara det! Matte sa till mig att vara lugn och vi hälsade, men jag är spänd. BoBo accepterar mig och viftar på svansen...men jag har lite svårt att gå så långt. Men, jag höll mig i skinnet denna gång och matte masserade mig frampå bringan för att jag skulle hålla mig lugn...då blir jag trygg. De tvåbenta hade mycket att prata om så vi fyrbenta fick stå en bra stund och vänta på att de skulle hinna säga allt. Ludde och BoBo började leka....Ludde tyckte tydligen att BoBo var väldigt rolig för det var han som började hoppa upp mot BoBo....och då blev jag väldigt orolig och började skälla....kände faktiskt ett sting av svartsjuka. Om Ludde ska bli sån kompis med BoBo....då vet inte jag.....det känns svårt. För eftersom BoBo är så pass mycket större än mig har jag svårt att leka med honom och vara helt avspänd...alltså låta mig fångas av leken. Det här kommer att ta tid....men, men som matte säger övning ger färdighet, så det är väl bara att fortsätta att försöka. 

Ludde och jag har umgåtts mycket nu de senaste dagarna, våra mattar har varit väldigt upptagna med viktiga saker...så jag har varit hos Ludde mycket och Ludde har varit hos mig. Natten till igår när Ludde sov här gick jättebra....matte berömde honom så mycket. Han kom ihåg från förra sommaren att här i vårt hem är det andra regler än i hans eget hem....så han sov hela natten i sin korg bredvid min. Vi hade det ganska mysigt faktiskt! Lite som att ligga skatassar....

Ja, det är bra att öva sig på att förhålla sig....att öva i relationer och att öva i rutiner och regler. Om sanningen ska fram så tror jag det är lättare för mig att anpassa mig till Luddes hem...för där är det mycket på pluskontot....jag får vara i deras soffa...jag får hoppa upp i deras knä....jag får till och med ligga i deras säng, det har hänt. Här hemma är det nog lite värre för Ludde....eftersom han inte får vara i vår soffa eller i mattes säng.....däremot är lillhusses säng en fristad, både för mig och Ludde...och det vet vi så väl! 

Idag hörde jag också att min och Luddes matte pratade någonting om att nu kommer det nog att bli så att vi måste behandlas som HUNDAR....hörde lite vagt att det handlade om att lämna oss själva hemma någon stund då och då...hmmmmm. Jag vet att matte ska ut i arbete....och Luddes matte går i sin skola då och då....och exakt vad de menar har jag inte riktigt kläm på. Men Ludde och jag lade dövörat till....vi lever ju i stunden...så vi tar hand om det när det dyker upp. Den dagen den sorgen! 

Vov vov

Leo

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jodå, matte menar tydligen allvar med att nu är det dags att få bort det lilla hullet som jag lagt på mig under vintermånaderna. För idag fick Ludde och jag gå en tråkpromenad med matte och lillhusse. Den där tråkiga som bara går rakt, rakt fram...

  Jo, jo.....julen kan också sätta sina spår hos en fyrbenting! Och det har det gjort på mig....säger matte. Hon säger att jag har blivit "trind". Vad nu det betyder.....   Egentligen är det så, att jag helt enkelt har lagt på mig lite i vikt....

  Eftersom det ändå är vinter tycker jag att det kan komma lite snö, för allt blir så mycket roligare när man kan leka och springa i det mjuka vita. Jag har haft så mycket roligt med mina kompisar i snön...och det bästa av allt är ju att det gör m...

  Matte är ingen vintermänniska, men just nu är hennes högsta önskan att det kommer lite kyla och med den lite snö....för hon har ledsnat på att jag droppar av lervatten efter att vi varit ute på våra promenader. Och sanningen att säga....så har j...

   Igårdagens tidning fastnade mattes blick på en text om polishunden Brolle. Anledningen var egentligen att en av hennes stora idoler är sångaren Brolle..så hon tyckte det var lite roligt att hunden hade samma namn.    En historia som kan väck...