Igår kväll tog vi kvällspromenaden i den värsta regnskuren som vi upplevt på länge! Ludde och hans matte kom till oss icke iklädda regnkläder....matte hade satt på mig min regncape och även hon hade sin regnrock och stövlar. Det hade börjat dugga lite och Luddes matte tyckte att det nog var en bra idé att gå hem och dra på Ludde och sig själv något skydd också....Ludde avskyr att bli blöt och gå ut i regnväder! Sagt och gjort... Och det var en himla tur...för vi hann bara gå några hundra meter mot skogen, så öppnade sig himlen och så blöta som vi blev under vår skogspromenad var det länge sen vi blev....det var mest synd om Ludde! Stackars Ludde!

Fastän vi gick i mörka, täta skogen var vi totalt genomblöta när vi kom hem, våra regnskydd hade inte varit till någon nytta alls. Jag bryr mig faktiskt inte om vilket väder det är ute, jag tycker alla väder är lagom väder. 

Idag på morgonen skulle matte iväg med bussen och jag fick följa med och bli "inslängd" hos Ludde under tiden, det regnade på morgonen också när vi gick. Så matte han få med sig min regncape i farten. Luddes matte tog ut oss på en blöt promenad igen, direkt på morgonen. Så vi blev lika blöta som igår...igen....stackars Ludde! Efter promenaden blev vi så trötta, så vi sov hela förmiddagen och när jag vaknade kom matte och då hade jag hunnit bli torr igen. Så då var det dags för ytterligare en skogspromenad. Och nu regnade det inte...så någon promenad hinner vi med mellan skurarna.

Roligt var också att vi träffade på Dina, så vi slog följe på promenaden. Det blir ännu mer springa och busa när Dina är med, precis som det inte räcker när det är bara Ludde och jag. Dina har sån otrolig energi - hon leker och springer på ett annat sätt än vad Ludde och jag gör. Hon springer lite med bakdelen framåt...på något konstigt sätt. Vi sprang och sprang och så visade vi Dina alla de stenar som vi måste hoppa upp på för att få godisbelöning.....hon förstod meddetsamma och sista stenen hoppade hon upp på först av alla.

Men, då hade de tvåbenta inte någon godis kvar...Luddes matte hade endast en liten bit kvar....och den var alldeles för liten för att dela i tre delar....och gissa vem hon gav den då??? Jo...mig! Matte sa något om att nu blev det kanske lite orättvist....men jag tyckte att det var helt okey! Det gäller att charma de tvåbenta och det är något jag har lärt mig...iallafall när det kommer till godis!

Ja, nu har höstrusket kommit....det gäller att hinna med promenaderna mellan regnskurarna med regncape på...den måste jag ha på mig för min päls är så tjock så den hinner inte torka innan nästa promenad annars. Sen blir jag dubbelt så stor när pälsen blir fuktig och har torkat...och det kan ju i och för sig vara bra...speciellt när jag möter någon fyrbent som jag inte känner och ska sätta mig i respekt! 

Vov vov

Leo