De senaste dagarna har matte varit lite bestämd i sin ton mot mig....när jag har hoppat upp mot folk, när jag har trängt mig före nerför trappen och när jag har gett skall...bara för att. 

Hon säger att jag är en vuxen hund nu, så det är slut på de där fasonerna....som kanske har gått lite väl långt ibland. Jag vet inte riktigt vem som ska bära ansvaret för att jag bär mig lite dumt åt ibland.....jag tycker nog egentligen att det är delat ansvar...med mer lut åt att det nog mest är mattes! 

Vi har aldrig gått någon kurs i lydnad...förutom valpkursen förstås...men den var mer för att socialisera mig...jag minns inte någonting av den, egentligen. Matte tyckte att jag var en så enkel, lyhörd och lättlärd hund så det behövdes inte. Och så är det ju...jag är väldigt lyhörd och lättlärd.......när jag vill. Jag är absolut inte en sån där problemhund som jag ibland ser på TV som får tränas av Cesar Millan....jag vet inte riktigt hur de har växt upp...men de bor i Amerika och där har de nog en annan syn på oss hundar, vad det verkar. 

Min uppfostran är det absolut inte något fel på....jag kan gå fint i koppel, sitta, ligga, stå, komma, stanna kvar, hämta, söka....ja, egentligen allt som behövs......men lite på mina egna villkor...när jag har lust och vill. Det här som matte är lite irriterad över är mer fasoner som jag har tagit till med tiden....och de rår jag inte riktigt för eftersom det är mattes ansvar att säga till när jag gör fel. Och det är det hon har börjat göra....helt plötsligt! För att hon tycker att jag är en vuxen hund nu...den här veckan...helt plötsligt! 

Ja, ja - vi får väl se om det går över, om det är ett annat tonläge nästa vecka....jag softar under tiden och tar det inte på det fullaste allvar! Jag vet hur ombytlig matte kan vara....inte alls konsekvent i det hon gör! 

Vov vov 

Leo